Ackas finurliga funderingar

Alla inlägg under december 2009

Av Annika - 31 december 2009 16:05

Jodå, jag sällar mig, aningen motvilligt, till alla andra och önskar er ett

  


....eller Gott Nytt År!!! (om ni föredrar det på svenska.)



Aj, aj.

Fel bild.

Hmmmmm.

Det var ju meningen att det skulle vara lite glatt och lite tjo och tjim.

Provar igen.


  


Sådär ja.

Där satt den!!!


Sköt nu om er bland alla räkor, humrar och raketer.


(Hummer i plural var lite knepigt, det skall erkännas utan omsvep.

Hummrar...nej det ser ju alldeles befängt ut.

Humrar får det bli.

Min magkänsla brukar sällan lura mig.)


Av Annika - 30 december 2009 20:40

Allvarligt.

Det finns många ordspråk.

Vissa mer passande än andra.

Typ...man skall inte ropa hej förrän man är över bäcken.


Det gjorde jag.

Sade jag inte i ett relativt tidigt skede att jag överlevde julen??

Jo.

Det gjorde jag.


Det skulle ha varit klokare att formulera meningen på följande sätt;

Jag har överlevt julafton.

För jävlar vad jag blev sjuk sedan. :-/


  


Började med väldigt uppiggande magsmärtor under ett dygn.

Uppiggande i den bemärkelsen att jag kunde helt enkelt inte sova.

Inte ens en minut.

Käckt!


Sedan tog annan molande värk över i mage och rygg.

Plus feber.

Väldigt effektfullt.

Om man vill känna sig som en vissen urkramad disktrasa.


  


Till slut fick tom en tjurig Våga Vägra Sjukhus-Acka ge upp och åka in till akuten.

Fick någon dunderbra medicin (det är iaf min förhoppning) som kommer göra att jag blir frisk som genom ett trollslag.

Antibiotikan hade så många konstiga bokstäver i följd att jag inte kommer att upprepa det här.

Om nu inte ngn insisterar förstås.


Jag tror att jag har blivit lite piggare.

Fast helt säker är jag inte.


Men jag lever.

DET är jag helt säker på.


Hoppas att ni gör det också!!!!!

FYI

Av Annika - 24 december 2009 23:36

*har överlevt julen*


  


Här tänker jag inte skriva;

Knappt men ändock,

för så var det inte. :-)

Av Annika - 24 december 2009 02:18

Men så äntligen var det klart.

ALLA paket inslagna!!!

(Julklappar heter det visst???)


I normala fall så älskar jag att göra fina paket.

När det är jul och mina barn skall öppna dem så vete tusan....


*funderar en stund*


Jag skall ärligt svara nej på den frågan.

Små små fingrar som rycker upp paketen på 0,5 sekunder och sedan ivrigt slänger sig över nästa.

Därför har jag rationaliserat bort snörena i år.

Enbart besvärligt för barn, särskilt mina barn.

Inte för att de har fel på finmotoriken men de slipper sedan strypa varandra i avundsjukan som uppstår när de ser att syskonet har fått något de vill ha.

De vill alltid ha det syskonet har, oavsett vad det är.


Till sist så kan jag bara tillägga.

Det finns inget som hjälper en taskig julklappsinslagning såsom mycket tape.

Me loooooooooooooove tape.


Så då går jag och lägger mig och väntar på att julefriden sänker sitt lugna täcke över mig.


  


Av Annika - 22 december 2009 21:17

Jag tycker att det luktar oerhört illa om tomtebloss som har gjort sitt.

Det där brända när de är färdigbrunna, jag står helt enkelt inte ut med lukten. :-/


*tittar upp på ovanstående mening*


Ser ju f-n inte klokt ut...."det där brända när de är färdigbrunna"....????  

Ber till Gud att jag får en kurs i svenska i julklapp.



Fast de är fasligt vackra när de brinner.

Tomteblossen alltså, inte julklapparna. ;-)  

Av Annika - 22 december 2009 08:34

För exakt två veckor sedan gjorde jag något jag aldrig borde ha gjort.


Det var följdaktligen en tisdag, fast mer eftermiddag/kväll än morgon som nu.

Jag hade en förunderlig känsla i kroppen.

Oro, förväntan, spänning.


Jag satte mig i bilen och åkte mot stallet.

Snart skulle den komma.....den där skogsvägen.

Skulle jag svänga in??

Eller helt sonika bara åka förbi som om ingenting hade hänt??

Låtsas som om en träff aldrig hade bestämts??

Jag kände mig som en vilsen åsna mellan två hötappar.

Men jag är 40 år och gör som jag vill, alltså svängde jag in.

Spänningen steg, skulle jag vara ensam??


Ja, väldigt ensamt var det.

Fast inte länge.

Sällskapet dök nästan upp från tomma intet.

Jag reagerade starkt.

Ni vet den där känslan när man vet att man inte borde??

Men till sist inte kan stå emot....

Exakt så kändes det.


Hela jag blev uppfylld av en euforisk känsla....och så lite skam.

Eller ganska mycket skam.

Jag borde inte vara på den här platsen, inte med det här sällskapet.


Doften av mitt sällskap fyllde mina näsborrar och jag slöt mina ögon.

Njöt bara njöt...trots skammen.


Till slut fanns ingen återvändo, jag kände smaken av mitt sällskap.

Det smakade mer.....och mer...och mer.

Absolut närhet.

Vilken häftig känsla!!


Två på en skogsväg.

Hur simpelt som helst men ändå så underbart.

Hur skulle mitt vanliga liv kunna fortsätta efter detta???


Jag smakade igen...och igen....och igen.

Till slut så fanns det inget mer att smaka.


VA???

*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
VA?? Var påsen redan slut????????????

Min fantastiska påse med Polly var den verkligen slut??

Hur var det möjligt????????

Vi träffades ju nyss.


  


Vi har iaf beslutat oss för att fortsätta dejta Polly och jag.

Fast kanske inte på en skogsväg.....utan mer hemma i soffan.

Kanske på en lördag??

Då är det tillåtet att äta godis.

Har jag hört. ;-)


P.S För övrigt har jag räknat antalet godisar i en Pollypåse.

I den sista var det 95½ stycken.

Det blir nästan 100 ljuvliga smakupplevelser det.

*konstaterar....helt i onödan* :-)






Av Annika - 21 december 2009 12:19

MIN JULKLAPP!!


Den som jag inte har en aning om vad det är i.

Funderar febrilt, nästan dag och natt.

Finns tid för då för jag hostar oavbrutet nätterna igenom.

Nästan iaf.



Fick en ledtråd av Ulrika.


Tjaa, det är Inte ätbart, inte så mycket iaf.
Det är inget som kan täcka din kropp, inte riktigt iaf.
Det är inget du kan meka med dina verktyg, inte så mycket iaf.
Det är inget snyggt eller vackert, inte enligt mig iaf.
Det är inget att skoja om, fast det tycker jag iaf.
Det har inget stort värde, ja för dig har det säkert det förstår jag iaf.


NU blev det ju mycket mycket enklare.

Plättlätt.

Klart som korvspad.

  

(Eller kanske inte.)


Om nu någon, mot förmodan, inte skulle veta vad julklappen innehåller så får ni gärna komma med förslag.

Alltså jag vet ju redan...men det kan vara kul att höra vad ni tror. ;-)

Av Annika - 19 december 2009 23:14

Jag känner ingen nämnvärd panik över att jag inte köpt en endaste julklapp.

Varför skulle jag göra det??


Det är massor av dagar kvar till jul!!!

Herre Gud...över en månad!!!!!!!!

Det är ju 19:e november.


Va??

19:e december säger ni??????????

Snart den 20:e tom.

Nämen va fan.


IIIIIIIIIIIHHHHHHHH!!!!

 

  

Presentation


God put me on earth to accomplish a certain number of things.
Right now I´m so far behind that I will never die.

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7 8 9 10 11
12
13
14 15
16
17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30 31
<<< December 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Gästbok


Skapa flashcards