Ni må ursäkta min frånvaro.
Senaste dygnet har spenderats på Sundsvalls sjukhus.
Sonens färdigheter på cykel resulterade i en bruten arm :-/
Nåja, lillkillen är tuffare än tuff och har fått massor av beröm från läkare mm.
Nu är vi hemma igen.
Bara så ni vet har jag saknat er. :-)
Ulrika
23 maj 2009 11:07
Usch vad hemskt.
Hur gammal är han?
Barn är himla tåliga egentligen, särskilt vissa pojkar kanske som har vissa färdigheter i olycksfall. Hm.. Stackars kille.
Skickar massor med Goda Tankar......
http://ulrikasyr.bloggagratis.se
nilla
23 maj 2009 11:21
Oj!
Ja, bruten arm lär väl vara godtagbart skäl att vara borta från bloggen.
Hoppas att han inte behöver gå med gipsad arm hela sommaren nu?
http://nillalivet.blogspot.com
Maria
23 maj 2009 13:32
Hej! Ledig så vi gick om varandra....hoppas inte väntetiden blev så lång som den brukar kunna bli, så där 6-8 tim !!!
teolinda
23 maj 2009 16:50
Tack för den upplyftande rapporten...man kan väl cykla med bruten arm också...va...
Kan man bryta ben när man cyklar...
Marianne
23 maj 2009 20:38
Vilken otur att bryta armen nu när det är så mycket man kan göra utomhus. Jag hoppas att gipset ska bort innan badsäsongen börjar.
Ha det gott
http://www.ekoxenskennel.se
Lotta
24 maj 2009 22:19
Hoppas sonen mår bättre nu! En bruten arm kan vara nog så jobbigt. Kramar och krya-på-dig-hälsningar från Skåne skickas till sonen där uppe i det vackra norr!
//Lotta
http://www.prinsessapavift.blogg.se
Annika
25 maj 2009 10:48
Till alla
Sonen är en liten fighter.
Han har bevisligen en annan smärttröskel än sin mor som lägger sig ned och dör vid minsta sticka eller insektsbett.
Eller kanske inte riktigt sååå illa, men ni fattar va?
En liten 8-åring tänker inte så.
Han ser inga problem, bara möjligheter.
Härligt!!
Annika
25 maj 2009 23:14
Tesstamente
Tack, tack. :-)