Nix.

Inte en sekin in på hästkontot.

Hästen sist. (Tror jag.)

Sjuk.

:-( :-( :-(

Jag är iaf hemma.

Trött som en gnu. 

Anmäler härmed min frånvaro från denna blogg 20090826.

Jag och min arma lekamen skall åka med älskade Eject till Solvalla för start.

Apropå arma lekamen så ansökte jag i god tid om att få åka med en 25-årings kropp.

Då hade jag kunnat ha lågt skurna jeans och en tight top.

Men si det gick inte.....då jag ville behålla mitt huvud så ansåg de att det skulle bli alltför oproportionerligt med en smidig ungdomligare kropp till detta.

Skit också.

Håll nu en tumme för vår vän Floppen.

Han har formen.....men huvudet....huvudet.

*tar mig för pannan och det borde han också göra*

Har vid tidigare tillfälle kallat honom för mitt alldeles egna SPA.

Speciell Personlig Ackavän.

Han gör mig avslappnad och glad.

Igår så var han också mitt SPA.

Fast med en helt annan betydelse.

Spasmisk Potentiell Atombomb.

Han gjorde mig lika glad....bara inte fullt lika avslappnad.

Jösses vad han var pigg.

PIGG!

PIGG!!

ÄCKLIGT PIGG!!

Snudd på allmänfarlig.

Vi får hoppas att han använder sig av rätt gångart ikväll och drar nytta av det.

Ha det gott allihop!!

Konsten att öppna ett paket har många förundrat sig över.

Att göra det på bästa sätt är inte lätt.

Man måste först få ut det från Posten.

I mitt fall så dök det upp en avi i postlådan.

Hämtas tidigast kl 16.00 stod det.

Hrrmmmpppfff.

Vem f-n orkar vänta några timmar??

Inte jag.

Nej jag hastade med Hyundaien så snabbt jag kunde och tog en kölapp och väntade snällt.

....och länge.

När det till slut var min tur så satte jag på mig mitt allra finaste leende och sade;

Heeeeeeeeeeeeeeej, det här paketet kan inte hämtas ut före kl. 16.00

Finns det möjligen på plats nu?? *ler stoooooooooooort*

Jag skall se efter säger kvinnan.

Jag hänger liksom över disken i min iver att se paketet.

Som om jag skulle kunna se något??

Har fullt sjå att se siffrorna på videon.

De brukar skicka i Postens egna paket tipsar jag.

Jodå, jag ser det här säger den kvinnan som nu har förvandlats till en underbar fe i och med att hon lyckades trolla fram paketet.

Vips så är jag ett 6,5 kg tungt paket rikare. :-)

Bär det stolt som en tupp ut till bilen.

Nästa dag öppnade jag det försiktigt.

Tog försiktigt bort tapen.

Det som kunde återanvändas hängde jag på en kartongbit.

Omsorgsfullt sprättade jag upp varenda liten kant och vek upp kartongen försiktigt.

Om man gör detta bra så kan paketet återanvändas.

Annars får man naturligtvis sopsortera det efter att man har klippt det i lämpliga bitar.

Jo tjena!

Vi snackar en nyfiken Acka.

När paketet hade ställts ned på passagerarsätet så slet jag upp paketet.

Inte en kartongbit var hel efter detta tilltag.

Som en rabiat terrier sprang jag hastigt medelst ryckigt runt bilen och hoppade in i densamma.

Samtidigt som jag slängde på mig bältet började jag undersöka innehållet.

Jag är en fantastisk bilförare när jag gör två saker samtidigt. ;-)

Vad var det i nu då??

Jo Singo, hade det varit en bikini till undertecknad då hade den förmodligen vägt 6,5 kg. :-)

Men....det var det inte.

Det var ett paket som gick i barnens tecken.

Skolstart.

Massor med kläder till alla fyra små barnen.

Jeans, tröjor, strumpor, regnställ, kjol, tights mm mm.

Ryggsäckar till alla töser, små leksaker, pennor, suddgummin, lärobok, ritböcker, bokmärken, hårsnoddar, pennvässare.

Jag har säkert glömt något men det var massor med saker.

Lilla julafton, både för mig och barnen. :-) :-) :-)

Fast jag kan fortfarande inte fatta varför det inte var 6,5 kg tusenlappar...

*undrar enträget*

Lovar på heder och samvete att inte någon gång under dagen endast ikläda mig bikini.

Samt att meddela vad paketet innehöll. :-)

Man kunde tro att det var en brevbomb??

Inte sant?

Med tanke på min, för mig, långa frånvaro från bloggen.

Det är bara det att ibland lämnar jag djungeln för att gå på stadens gator som en vanlig man....eeeehh...kvinna.

Fast tvärtom då.

Jag lämnar internet för att gå på min gräsmatta som en ovanlig människa.

(Fritt översatt.)

Paketet??

Det innehöll som sagt inte en brevbomb.

Ej heller 6,5 kg tusenlappar.

Synd.

Jättesynd.

I min postlåda låg en avi från Posten.

Jag har ett paket att hämta. :-D

Från min käre far och hans fru i Varberg.

Det väger 6,5 kg.

6,5 kg!!!!!!

Gissa hur lycklig jag är på en skala 1-10??

...och gissa hur nyfiken jag är på samma skala??

Typ 468.

Jippie!!

Nu gör det ingenting att förmiddagens underbara väder har förbytts till regn och att jag arbetar hela kvällen.

Jag är glad, jag är glad, jag är glad.

....och jäkligt nyfiken. :-)

Helt kort.

Jag lever.

Om än knappt.

Min son springer skrikande omkring.

Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte säger han.

Nåja, jag kanske överdriver lite.

Jag hade köpt vita spetsiga paprikor.

Dottern tittade intresserat på dem och frågade;

Är de starka?

Oohh nej svarar jag sanningsenligt, de är inte alls starka.

De är jättegoda.

De ser starka ut säger hon.

Jag håller med. Det är nog det där spetsiga som förvillar.

Hon vill smaka.

Jag skär en bit. Mums säger lilla damen.

Sonen sitter vid bordet. Smaka säger jag.

Neeeeeeeeeeeeej.

Joho då, de är inte starka propsar modern, dvs jag.

Jag vill inte säger 8-åringen.

Men...fåntratt säger jag med ett leende på läpparna.

Tänka sig.

Jag har glömt bort det.

Igen. *tar mig för pannan*

Min son och paprikan. (Låter för övrigt som en barnbokstitel.)

Läs här och fortsättningen här.

Någon dag kommer detta att gå in i mitt huvud.

Med sonen och paprikan.

Vilket år som helst.

Idag tjänstgör jag som jourhavande kompis.

Jag inbillar mig att jag gör lite nytta.

Kanske en viss skillnad iaf.

Det är iaf vad jag hoppas.

Stor kram till den det berör.