Björnfloka.

*repeterar om och om igen*

Man lär sig något varje dag..... :-)

Guldlock.

Är du riktigt säker?

På att man inte skall ha dem inne alltså.

Riktigt riktigt riktigt säker??

De skulle passa så bra i en golvvas jag har.

Bara så ni vet så har de domnade livsandarna återvänt till hästen.

Från gårdagens 40,6 har det vänt till mer beskedliga 38,7.

Det går med andra ord åt rätt håll. *mycket nöjd*

Nu behöver jag hjälp!!

På mina ridturer så tittar jag ofta på naturen och allt annat smått och gott.

Det är allt från duvor till stressmonster.

Nu är siktet inställt på växten jätteloka eller heter den björnloka?

Har ingen aning om skillnaden eller om det ens är någon.

Jag tycker att det är väldigt vackra de här storvuxna växterna och själva blomställningen (eller vad det nu heter) är "to die for".

Därmed vill jag ha några i mitt vardagsrum.

Torkade....och kanske sprayade med färg så småningom.

Men de har frätande växtsaft vad jag kan förstå??? Iaf i kombination med solljus.

Har läst på lite halvdant som ni märker. ;-)

Nu stod det i tidningen att kommunen skall åka ut på bekämpningsrunda.

Vilket i sin tur får mig att titta mer efter dessa exemplar än att styra hästen.

Alltså, ni som har sett mig, det är ingen fyllstyrning. *lovar*

För att jag nu skall undvika de vingliga ridturerna så måste jag ha hjälp.

Kan man använda dessa växter i rent dekorationssyfte??

Eller blir de bara fnys och damm när de torkat??

Viktigast av allt...hur gör jag isf när jag skall "plocka" dem.

Antar att man får använda handskar och kniv??

Hjälp behövs alltså!!!

Snabbt, fort, genast....innan kommunen har hittat igen och utrotat dem alla. :-)

Ber om ursäkt för min frånvaro.

Vi har en sjuk häst.

40,5 i feber. :-/

Hos Widde hittade jag något som kan roa mig mycket....och länge.

Hur kul som helst.

Jag tycker inte ens om att se mig själv på bild men det här var superduperkul!!

(Lite roar småa barn.....)

Småa??

Så säger man väl inte?

Små barn.

Hur som helst.

In och roa er här.

Det där med fläckvis okysst har man ju hört talas om.

(Poängterar hört talas om.) ;-)

Satt ute på baksidan med barnen och hunden.

Barnen spelar fotboll, hunden gnager ben och solen skiner.

Idyllen är fullständig.

Jag målar naglar.

Både på händer och fötter.

I samband med att jag målar mina tånaglar märker jag att magen är i vägen.

Det har den varit förr men den är liksom extra mycket i vägen.

Måste vara för att jag sitter i en trappa för det kan inte bero på all chokladmousse.

Det är jag säker på.

Nästan.

Sen kommer den chockartade upptäckten.

Mina ben.

Vad i hela fridens liljor??

Rakade jag dem inte nyss??

Tillhör den effektiva skaran som gör det i duschen.

Lite snabbt tar jag schamposkum från håret och kladdar in benen lite halvdant, dit med rakhyveln och några snabba drag.

Klart!!!

Hur smidigt som helst.

Trodde jag.

Det visar sig att det inte blir så bra.

Inte alls.

Små (läs ganska stora) kolonier med svarta hårstrån sitter kvar.

Fläckvis.

Något strå satt kvar i ensam majestät på stortån.

Snyyyyyggt. *försöker le övertygande*

Fläckvis okysst må vara charmigt...men fläckvis hårig?

Njae, det vete f-n.

Nu är jag pppå gång!!

*tittar upp*

Ser att jag stammar också. ;-)

Låter de där tre "p:na" stå kvar.

Nu fick de dessutom mig att tänka på den där Lasse Åberg-filmen.

Sällskapsresan??

Visst figurerar de tre "p:na" där??

Vad kan det ha stått för då?

Pass

Pengar

P-piller

(Prit??) :-)

Om någon känner sig manad så sätt er gärna ner och titta på filmen och återkom med rätt resultat senare.

Hur som helst så har jag matat barn, grodor, fiskar, hund och marsvin.

Här vilar inga halta löss.

Nu åker jag och arbetar.

På Zoo.

Jo jo.

På återseende.

Som bekant har jag inga skrupler.

Eller det kanske ni inte visste???

Jodå, så är det.

Är inte alltid så snäll som jag verkar.

Kanske inte alltid så godmodig.

Men för det mesta så sköter jag mig utmärkt.

Gör jag det inte så basuneras det inte heller ut.

Varför skulle man göra det???? Det vore väl enbart att binda ris åt sin egen rygg. Heter det så??

*googlar*

Japp. Jäkligt konstigt.

Binda ris. *rynkar på näsan*

Näpp, jag binder en blombukett istället.

Mycket trevligare.

För övrigt så har jag stulit kaffebilden däruppe också.

Jag är "femjävlig" på att stjäla bilder. :-)

Det var en gång en kompis...

Vi kan kalla henne Guldlock.

I normala fall var hon en snäll och god vän.

Alltid ett öra redo att lyssna.

Alltid en hjälpande hand.

Aldrig sade hon nej.

Stommen för en riktigt, riktigt, riktigt god vän.

Tidigare ikväll ringde hon.

Ville bara höra min röst sade hon.

Gulligt.

Ger pluspoäng och guldstjärnor.

Hon avslutade med att berätta att hon skulle äta kladdkaka.

Med vispad grädde.

Inga barn hemma sade hon....så då fick hon och sambon en halv kladdkaka var.

Förutsatt att man ville och orkade äta förstås.

Detta var hon tvungen att berätta för mig.

Jag som satt dyngsur i bilen efter ridturen med godissuget så starkt att jag med lätthet kunnat leta fram det där gamla kexchokladpappret och bara slicka på det. 

Guldlock = Vän??!!

Jo pyttsan. ;-)