Ja, hur gick det nu??

Kunde vi hålla tummarna på ett fördelaktigt sätt??

Dans Bruno blev sexa.

Han hoppade.

Inte hinder, det betyder galoppera på "travspråk".

Jösses det finns många underliga uttryck inom den sporten.

*ler stort*

Jag tror nog Rara Erikan var nöjd ändå.

Det var säkert kuskens fel.

Inte kan det väl vara våra tummar?????

Jag höll iaf min så hårt jag kunde.

Kusken är för övrigt liten och smidig som en iller.

Det kanske var det som var felet?? ;-)

Minns ni Bruno?

Inte?? *spärrar upp ögonen*

Joho då.

Ngt så sött brukar man inte glömma. :-)

Läste pliktskyldigast programmet inför kvällens tävlingar.

Jag skall ju jobba så lite koll är aldrig fel.

Dans Bruno skall starta ikväll så jag förutsätter att ni hjälper mig att hålla en tumme??

Då har Erika ngt att skylla på om det inte går bra.

Typ 250 tummar som inte gjorde vad de skulle.

Jag dementerar.

Å de bestämdaste.

Mitt sår.

Det sitter på höger långfinger.

Inte vänster.

....och nej, jag trodde inte att Moder Teresa hade varit framme och trollat bort det denna gången.

Det finns hopp.

Jag är inte helt bakom flötet.

Möjligtvis guppar jag ovanpå..... :-)

Eller bredvid på min badanka.

Sssssssssssssccccccccccccccccchhhhhhhhhhhhhh.

Jag är inte här.

Alls inte.

Jag är social med familjen och har inte tassat in till datorn.

Bara en snabbis.

Ja inte en sådan...men en korkad Ackagrej.

Var i stallet hos älsklingshästen min.

Solen lyste rätt så frekvent.

Några mörka moln dök dock upp i horisonten.

Nåja, jag överlever om det kommer regn....hann jag tänka.

Sedan sopade jag klart, ställde sopen i hörnet och gick för att hämta sadeln.

Jösses vad det blixtrade!!!!!

Jag häpnade och tittade ut genom fönstret på vägen till sadelkammaren.

Nämen....solen flödade ju.

Knepigt.

När jag vände åter till stallgången så såg jag vad som hade hänt.

När jag ställde sopen i hörnet så lyckades sopskaftet tända lyrrörsarmaturen.

Det var mina "blixtar".

Jag log, tog mig för pannan och undrade stillsamt;

Finns det hjälp för sådana som undertecknad??? :-)

Jag har ett sår på mitt vänstra långfinger.

Inget allvarligt....men ett plåster behövdes.

Insåg efter viss tid att det var fransigt och fult.

Plåstret alltså, inte fingret. :-)

Måste bytas.

Sagt och gjort.

Bort med plåstret och vad skådar mitt norra öga??

Helt, rent och fint.

Men....

Jag hade ju tjuvkikat för några timmar sedan och då fanns det minsann blod och var.

Nu var såret fint och plåstret rent.

Hade Moder Teresa varit framme??

Jag var förbryllad, mycket förbryllad.

Faktiskt.

Säkert i 2 minuter.

Tills jag kom på att jag hade diskat.

Nu har jag sovit skönhetssömn två mornar i rad.

Inte f-n hjälper det. :-)

Min yngsta dotter, även kallad Bollen, har för dagen sååååå många frågor att ställa.

Just nu är hon inne i en period av "Vad säger osv....".

 De äldre syskonen gör så gott de kan för att svara.

Vad säger hunden??

Voff!

Vad säger katten?

Mjau.

Vad säger kossan??

Muuuuuu.

(Bollens kossa säger visserligen buuuuu, men det kanske är en spökkossa?)

Hur som helst, till slut kommer hon till;

Vad säger grisen??

Här brukar jag lägga mig i.

Ett visst ansvar har man ju som mor.

Under tiden försöker sonen frambringa "grisiga" läten.

Äldsta tösen låter som en gris hon också och skrattar så hon kiknar på kuppen.

Sen kliver då Mamma GRIS in i matchen.

Jag snorklar och fräser och drar in andan så till den milda grad att jag håller på att kväva mig själv i jakten på den perfekta grisljudet.

(Kroppsformen har jag redan.) ;-)

Mitt i allt det där, när jag är högröd i ansiktet och andfådd av mina grisimitationer så tittar mellantösen på mig med sina stora ögon och så säger hon;

Jag brukar säga nöff-nöff jag.

Vi är på väg till Återvinningscentralen.

Kanske man skulle skriva det med stora bokstäver??

ÅTERVINNINGSCENTRALEN.

Det borde det vara värt, så länge har soporna legat och frotterat sig på baksidan.

En gammal soffa...två gamla sadlar, ett trasigt fotbollsmål.

Osv osv osv.

En hel hästtransport är fylld. :-)

Nu gäller det bara att slänga allt i rätt container.

Sen får man be till Gud att sambon inte slänger mig i "Brännbart". :-)