Direktlänk till inlägg 4 juli 2009
Mitt hårda hjärta.
Mitt elaka sinne.
Vi (hjärtat, sinnet, sonen och jag) delade väntrum med diverse människor på sjukhuset.
Jag satt och spanade runt lite.
Intressant att betrakta allehanda ting.
En kvinna.
Sittandes i en rullstol.
Fömodligen en fotled som var skadad.
Hennes vader fick mina att framstå som Twiggys.
Detta registrerades tacksamt, inte så charmigt men det är något tillfredsställande med att inte vara värst.
Platt näsa hade hon.
Min är uppåt och liten.
Där var vi på något sätt jämlika....fast i olika faser.
Hur som helst så tog jag mig friheten att fortsätta iaktta denna kvinna.
Hon var inte världens vackraste barn.
Jag skäms för att ens skriva detta.
Skönheten ligger som bekant i betraktarens öga.
Hon hade om möjligt blekare ben än undertecknad.
De hade massor av svarta hår på sig.
Hon var där med sin mor och far.
Jag tänkte för mig själv...
Så kan det vara, har man ingen annan så får man ta med sig sina föräldrar, oavsett ålder.
(Kvinnan var runt 40-45 år.)
Det kan inte vara lätt fortsatte jag tänka för mig själv.
Jag förutsatte därmed att denna kvinna var ensam.
Enbart grundat på hennes utseende och att hennes föräldrar var på plats.
Efter några minuter ringer hon ett samtal.
Mycket trevligt meddelar hon sina två barn att hon sitter med mormor och morfar på sjukhuset och att de måste påbörja middagen själv då pappan inte kommer hem förrän senare.
Då jag antar att hon inte har någon anledning att fejka detta samtal ty hon känner ju inte till mina tankar så kan jag då konstatera att jag hade fel.
Fetfel.
Hon hade bevisligen både man och barn.
Dessutom två välartade barn då de var kapabla att påbörja middagen själv och invänta fadern.
Hon lät som en lycklig och omtänksam mor.
Vilket enbart visar på mitt ytliga sätt att betrakta saker och ting.
Jag skäms.
Det tänker jag fortsätta att göra.
Att döma en människa enbart efter hennes utseende.
Det är verkligen dumt.
Inte visar det på något hjärta av guld heller.
Nej, jag tar på mig dumstruten och fortsätter rodna.
Jag ger mig fasen på att hon var lyckligare än en Acka också.
Det kan jag gott ha!!
För övrigt tycker jag om hösten. Eller jag dristar mig till att utöka ovanstående mening med två ord till. För övrigt tycker jag om hösten väldigt mycket. (Ett ord fick tom bli lite större...bara en sån sak.) ;-) ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|