Jag kan inte frammana någon som helst förståelse för mitt eget sätt att tänka.

Då:

Klockan är 22.00, jag är oerhört trött men borde gå ut med hunden.

Jag har INTE borstat tänderna.

Jag har inte packat sonens ryggsäck.

Jag har inte sagt god natt till marsvinen.

Jag skall bara vila ögonen en liten, liten stund.

Nu:

Klockan är 03.30, jag har varit ut med hunden.

Intaget av friskluft gör att jag inte är lika trött längre.

Har fortfarande inte borstat tänderna.

Ej heller packat sonens ryggsäck.

Marsvin?? Har jag marsvin??

Nu återstår det att se om det går att vila ögonen ngt mer.

Så hur tänkte jag vid 22-tiden egentligen?

(När jag bara skulle vila ögonen några minuter.)

Inte var det särskilt logiskt iaf. ;-)

NU går jag iaf och borstar tänderna.