Efter att jag forcerat mig själv till bristningsgränsen så lyckades jag med konststycket att nästan komma i tid till sjukhuset.

(Sonen hade tid för att kontrollera armen.)

När jag och dagiset (mina fyra barn) var framme vid luckan för att anmäla sonens ankomst så insåg vi att det var alla andra också.

Jösses vilken kö. :-/

Så småningom kom vi iaf fram.

Sedan in i nästa rum och där var det knökfullt.

Ingen plats för någon av oss att sitta på.

Men vad gjorde det???

Trettio sekunder senare så ropade ngn sonens namn och vi fick traska till ytterligare ett rum.

Där det redan var en människa....och doktorn kom efter 1 minut.

Jag var vid detta laget helt mållös.

Kan det gå så här fort på ett sjukhus???

Var den enkla anledningen att vi var på plats halvtimmen efter utsatt tid???

Så att vi slapp den obligatoriska väntetiden??

Vem vet och jag tänker inte spekulera heller.

Bara vara glad över det lilla och njuta över att vi var klara superdupersnabbt.

Sonens gips såg dessutom finfint ut!!

Som grädde på moset hittade jag 20 kr när jag skulle betala parkeringsbiljetten.

(Det låg två stackars ensamma guldtior i myntinkastet.)

Tro nu inte att jag alltid fingrar där....min egen guldtia hamnade där första svängen.

Tydligen några andras också.

Nu bor de i min plånbok.

De trivs utmärkt säger de. :-)

Nu har jag gjort det igen.

Talat i telefon så länge att jetmotorn måste startas.

Det var iofs värt varenda minut men raketbränsle måste nu inhandlas.

*googlar på raket*

Mycket att göra på kort tid nu.

Ha det!!!

*rusar....ganska snabbt för en Acka*

Undertecknad har sovit till 08.55

Jag upprepar de siffrorna....08.55.

Det händer inte särskilt ofta i en fyrbarnsmors liv.

Man får som sagt vara glad över det lilla.

Nu skulle jag vilja ha något gott till kaffet.

Sött och sliskigt.

Men så roligt skall vi inte ha.

Nix, det är måndag.

Ny vecka, nya utmaningar.

Jag tar en titt på Bruce istället.

Han är sockersöt så det räcker. :-)

Mr Hercule Poirot ville inte ha en Acka. :-(

Nej nej.

Han tyckte inte om kvinnor som behagade somna när det var som mest spännande.

Särskilt inte när de dessutom snarkade.

Nähä.

Jag får behålla mitt "ovanliga" efternamn ett tag till då. 

Skit också. ;-)

Jag är nyduschad och doftar gott.

Kläderna rena och håret är fixat.

Jag har en date. :-)

Om ca 20 minuter.

*ler aningen jäktat ty hunden skall rastas innan*

Det är en man med ett superbt intellekt.

Lite underfundig, kanske aningen korpulent.

Men man skall som sagt inte kasta sten i glashus så vi får helt enkelt stryka det.

Nåja, han väntar på mig och han gillar kvinnor som besitter en viss charm.

Vi får se om jag faller honom på läppen.

Annika Poirot??

Tja...varför inte?? ;-)

Det visade sig att Nett var mycket snabbare än undertecknad att skicka ut priserna i tävlingen.

Det dök ett stort kuvert i brevlådan relativt omgående.

Jag slet upp det i ungdomlig iver och hittade en jättefin mascara.

...och en söt liten läppglans.

Detta provade jag direkt.

F-n vad det gick trögt.

Det kändes som sandpapper på läpparna.

Knepigt.

Tittade i spegeln.

Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiihhhhhhhhhhhhh!!!

Jag är blå om läpparna.

Då läser Frk Larsson på "läppglansen".

Det är en roll-on ögonskugga.

Man lär så länge man lever.

Jag vann ju en tävling hos Nett.

Jag vann en mascara......och en ögonskugga.

Allt genom att besvara den enkla frågan; Hur sover du?

Jag svarade;

Hur jag sover??

Åååååhhh jag sover verkligen gott i min stora säng där jag kan vrida mig åt alla håll och den är förstås bäddad med vackra sängkläder av ypperlig kvalitet.

Fritt översatt:
Sover med min sambo i vår vanliga dubbelsäng.
Oftast på sidan då utrymmet är STARKT begränsat.
Anledning?
Jo...sambon sover förstås i sängen. Helt okej.
Sen kommer 8-åriga sonen på natten.
Då blir det trångt.
På tidiga morgonen kommer 4-åringen.
Då blir det jättetrångt.
...och som pricken över i sover terriern i fotändan.
Då finns det knappt plats alls.
Allt detta kryddas med diverse legobitar, smulor och katthår.

Om det var lotten eller min beskrivning som gjorde att jag vann det förtäljer inte historien.

Vaken.