Hjälm är en riktig "bra att ha grej".

Typ vid ridning.

Särskilt när man slår synkroniserade frivolter.

Nu har jag inte gjort någon ny frivolt men läste ordet möhippa och fick en flashback på motorcykelåkande.

Häng med på den övergången ni!! ;-)

Åkte för en evighet sen motorcykel med en för mig okänd man.

Jag var iförd snygg hjälm dock inga skinnkläder.

Vid varje växling som mannen utförde lyckades jag slå i min hjälm i hans.

Bonk.

Bonk.

Bonk.

Osv....

Jag höll krampaktigt mina armar runt hans midja och efter ca 8 km insåg jag äntligen att jag kanske satt en aning för nära.

Mycket kan man beskylla mig för men snabbtänkt är inte en av dem.

Iaf inte den gången.

Jag har inte fastnat med tungan på skärmen om nu någon trodde det.

Nix, jag har tagit lite ledigt från bloggen idag.

Minisemester.

Därmed inte sagt att jag har haft en dag i hängmattan med praliner och paraplydrinkar.

För det har jag inte.

Muntrar upp mig själv.

Inte för att det behövs....men ändå. ;-)

*slickar på skärmen....igen*

Tårta.

Inte välgörande för figuren.

Dock som balsam för själen.

Chokladtårta blir det.

Mums.

Trots att den ännu inte är iordningställd så upprepar jag ordet.

Mums.

Jag är säker på att den blir god.

....och jag tjock(are). :-)

Nu har jag suttit för mig själv i lugn och ro.

Tittat igenom mina mail, druckit kaffe och bara haft det gott.

Nu är det slut på friden.

Det står avslutning på schemat idag!!!

Nu skall fyra ostyriga barn förvandlas till perfekta små prinsessor, en skall visst bli ganska tuff i jeans och skjorta med flammor också.

Det är sonen.

Jag stereotyp??

När det gäller klädseln på mina barn??

Inte då!! ;-)

Jag vet inte riktigt vad som hände...

Var inne hos Ylle och läste om hennes älskade pussmular.

Helt plötsligt satt jag där och tårarna trillade.

Tänker på den där stora drulen som jag rider och pysslar om.

Vilken ful 1-åring det kom till sambon.

Långa ben....stort huvud.

Vad fin han blev som tvååring när han med full spänst travade med böjd nacke.

Allt arbete som sambon lagt ned på att få en trevlig individ som kanske kunde lyckas på tävlingsbanan verkade betala sig.

Eller när han debuterade sent på året som treåring på hemmabanan Bergsåker.

Han vann.

Ja jösses som mina tårar trillade då......

Inte kunde jag väl ana att han senare skulle passera 400 000 kr i insprungna pengar.

Inte heller att han skulle vinna 9 lopp till.

Minns första gången på hans rygg.

Klok, klok, klok.

Okej du sitter däruppe nu...okej inga problem verkade han tänka.

Aldrig några konstigheter.

Men det som känns mest i hjärtat är den där tiden som är sammankopplad med hans tid på Solvalla.

Min (som jag trodde då) sista ridtur en kall höst/vinterkväll.

Stjärnorna gnistrade och månen visade oss vägen.

Mina tårar rann hela tiden.

Jag trodde det var vår sista tur tillsammans.

4 månader senare kom han tillbaka min stora kille.

Bara en spillra av vad vi skickade iväg.

Tunn, sårig och nästan helt livlös.

Som det värkte i mitt hjärta då.

Lilla lilla gubben min.

Vår första ridtur efter återkomsten.

När leendet på mina läppar aldrig ville släppa taget.

Vilken underbar känsla.

All tid jag lade ner på att få livsandarna att återvända.

...och som de återvände!!!!!

Sin första start i nygammal regi vann han med 8-10 längder på den snabbaste tiden den dagen.

Full spänst över mål och spetsade öron.

Inte behöver jag nämna att de trillade då också?

Tårarna.

Nu rids han nästan enbart och han älskar det!!!

Han är blank och fin i hullet och mycket glad och lycklig.

Det värmer mitt hjärta så oerhört när han gnäggar när han får syn på mig.

När han sänker ned sitt stora huvud och lägger det mot min bröstkorg.

När jag får pussa hans två virvlar i pannan.

När han gnager på en borste eller "råkar" fastna i en tröjärm.

Han är min oas i tillvaron.

Min möjlighet till lugn och ro.

Älskade pållen...

Jag är ditt största fan.

Nu och för alltid.

Varför uppröras över svält och krig??

Fattigdom och elände?

Sjukdom och annat.

När man helt enkelt kan gå i taket för att man helt plötsligt inte kan ladda upp bilderna från sin googlade bildbank. :-(

Såååå tråkigt och vilken guldgruva som nu får ligga alldeles overksam.

Nej, nu jävlar (ursäkta) skall jag ta en snabbkurs i teknik/datahandhavande/social kompetens och allt annat som behövs.

Adjö....och god morgon.

Fast i omvänd ordning.

Som grädde på moset måste jag städa idag också. :-/

Jag tar inte ansvar för alla kommentarer som jag eventuellt har lämnat.

Inte från midnatt och framåt.

Hjärnan har fått fritt spelutrymme.

Det brukar sällan sluta lyckligt.

Jag borde inte ha ätit den där svampen.....

*borde inte borde inte borde inte*